Cemo

Vi åker ut till Sturup och hämtar Sula-Kent.
Vinkylare och strandmadrass. Blir en bra helg detta.

           
Vi tog en 5 timmar lång promenad idag, genom Sibbarp och Limhamns
gigantiska småbåtshamn. Stannade för lite sushi och vände
sedan hemåt igen. Bra skit.

Det var en bra dag igår. Liksom idag.
Vi slängde en köttaklump på grillen och stack sedan in till parken,
där vi gned bakdel mot den rosa vattenavvisande filten


           


 
Notera den alkoholiserade mannen som ställde sig bredvid oss med
en ölburk och ett basebollträ. Skulle antagligen ut och dunka
skallar efter lite skön musik.

Realisation på The Body Shop.
Jag spårade ur fullständigt.

ÄNTLIGEN!
Vår älskade gris hade magknip hela eftermiddagen och kvällen igår
och gnällde som en osmörjd kedja i ökenluft. Men nu är hon
världens lyckligaste igen, efter två nya klänningar och en
solhatt till Grekland!

Förhäng på den Riddersporrska/Ragnarssonska balkongen.



Minst 3545 glada skåningar. Alla med solhattar, sånghäfte och baginbox.
Vi anlände någon timme i förväg för att spotta kycklingben
Jag trampade rakt in i salongen och spillde naturligtvis
ut rödtjut på både byxor, kofta och linne.





Sedan hamnade vi på Bakfickan tillsammans med uppbackning.

Utmärkt bakismat!
Vi firar midsommar med chirre och leesk i sängen.

Vi har det bra!

Fick jag fem rentvättade miljoner i handen skulle jag ändå inte flytta tillbaka
till Östersund. Inte heller för 10, 15 eller 285. Det finns inte pengar i världen
som skulle kunna föra mig norrut igen.
Lägger min röst på Skåne under de närmaste 15 åren. Sedan börjar
Bulten gymnasiet och vi flyr ner till solkusten.

              

Här placerar vi våra skvalpiga rövar den 29 augusti och stannar tills i mitten på september.
Parga, på den grekiska västkusten. Stenigt, brant och trångt. Idealiskt för oss med barnvagn.
Allt blir vad man gör det till.

Godmorgon, skulle det vara.
Bulten börjar bli flintis.
Verkar nöjd ändå.
Den enda gången hon haft nappen i käften under
mer än 8 sekunder. Ungen avskyr skiten.
Vi slipper ju i alla fall trä en påse över huvudet
för att dölja en tandställning i framtiden.

Idag fyller för övrigt min allra käraste vän, söder om åkern,
alldeles för många år. Det firar vi inte först på torsdag,
när vi har barnvakt och jag och Pinnen äntligen kan
gå ut tillsammans!

Det blir inget Öland denna sommar.
Inte heller något Kolmården, som vi längtat så vansinnigt mycket efter.
Istället kommer vi att spendera halva september månad här i Greklandia.
När temperaturen sjunkit och vi kan ligga under parasollet med Bulten och
smutta på kall Mythos och äta färsk bläckfisk.



Under de senaste 2 åren har tillbringat runt 2 månader i Grekland och fastnat totalt.
Jag har rest runt i de norra delarna, både ensam och med ljuvligt sällskap i olika

omgångar och har aldrig haft det bättre någon annanstans.
Det slår Spanien, Kroatien, Turkiet, Bulgarien, Tunisen, Egypten, Frankrike och alla
de övriga länderna jag hunnit med under de senaste åren och nu längtar vi!

HELVETE!!!
Likt en smutsig grosshandlare i människokött.
Det första och enda fotot jag lyckats knäppa på Billie när hon ler så stort att hela
den obefintliga tandraden blottas, råkade jag naturligtvis radera när jag skulle
starta kameran och lägga över allt. Har svurit, bölat och dunkat skallen i bordet.
Här är hon i alla fall 5 sekunder senare i bildsekvensen, med nya kläder från
Vintage Stories-kollektionen. Hon uppskattar dem. Oerhört.

Vi hade det vänskapligt igår.
Hängde på Victors, drack öl och svettades i regnet.

Krigaren

Klockan är över 13:00 och övriga medlemmarna i familjen Timmer ligger fortfarande
och snarkar i sängen efter nattens hockeymatch. Jag läser tidningen på uteplatsen.
Tjuvröker och diggar till Albin.

.

God morgon och välkommen till en helt fantastisk onsdag!
Efter 13 timmar i sängen står håret på ända, läpparna är torra som
fnöske, näsan sönderbränd och ansiktet är gnidet i kycklingfett.
För att inte tala om den mänskliga odören.
Vi tar och borstar gaddarna nu va?

  Amma tills barnet är två–tre år, eller flaskmata från födseln?
  Sitta hemma i mysbyxorna och gosa med bebisen, eller läppja på
  ett glas vin i en bar iklädd något piffigt medan den lilla snusar i
  vagnen?
  Ta så lång föräldraledighet som möjligt och hämta först på dagis,
  eller hyra in en barnflicka och åka på tjänsteresa några dagar
  efter förlossningen?

  Hur kvinnor än väljer att utöva sitt föräldraskap finns det felfinnare."

Läs fortsättningen här...



-Ja, vi flaskmatade direkt från födseln.
-Ja, vi satt finklädda på staden och smuttade på ett glas vin, redan två veckor efter förlossningen.
-Nej, vi kommer inte att plocka ut någon lång föräldraledighet. Vi vill ju jobba!
-Och JA, hade vi mer pengar skulle vi definitivt kirra barnvakt och åka bort över en helg. Vi har
 redan planerat in den första utlandsresan vi ska göra med henne i september.
Är vi "moderna föräldrar" eller är det bara "mammatrollen" och alla dessa "förståsigpåare" 
som inte hänger med i utvecklingen?

Jag kan tycka att det är helt vansinnigt att stanna hemma ett helt år och bara ägna sitt liv åt
barnet, men jag skulle aldrig någonsin påpeka det för den människa som väljer att göra på
det sättet.
Kanske för att jag är uppfostrad till att respektera andra människor och deras sätt att leva.
Jag tar och följer den här artikelserien!

Jag snickrade ihop en spaljé utav grillpinnar och tandtråd.
MacGyver är en oförmögen klåpare vid ingående jämförelse.

Jag fick aldrig ha på mig något gult när jag var liten.
Min moder sa en gång att jag var alldeles för ljus för att det skulle gå
ihop och när jag blev äldre så insåg jag att det såg totalt förjävligt ut.
Bullen Bevan är däremot så pass mörk att det går bra. Jag får leva
ut genom henne de nästkommande 18 åren.

Jag har pillat klart i Billies garderob under helgen. Koftor till vänster,
klänningar till höger och Conversen i mitten. Otroligt viktigt.
Nu väntar vi bara på att ungen ska svälla upp och kunna använda
sakerna. Helst på längden. Det är läskigt med tjocka barn.

Lindy Larsson körde all naturell.
Jag var redan en halv släng förälskad i honom efter den horribla filmen 
Änglagård 3, men under gårdagskvällen ville jag bara slita med
honom hem för lite homosexuell närhet.


               



Vi hade med oss proviant i form av nötter, Becks och jordgubbar.
Tuggade kärnor och spottade kvistar. Den senare delen av 
aftonen spenderades med lite folkligt folk på Karins balle.
Balkongen alltså, inte bakdelen.
Typiskt skåningar.

Alla tar för givet att grisen är av manligt kön.
När vi låg på BB knackade den rara personalen ständigt på dörren och frågade om han var vaken,
om han var hungrig eller om han kanske behövde badas.
Idag när vi satt i väntrummet på vårdcentralen kom distriktssköterskan ut och kikade ner på
henne och sade "Åååh, är det pojke?".
Vi förklarade att det var en tjej och jag fick sedan följa med in i undersökningsrummet. På vägen
ut därifrån ropade hon "Lycka till med lillkillen!"
Trots att vi byter blöjor 350 gånger per dygn och tydligt SER att det är bulle istället för en banan,
så ser vi också henne som en kille. Helskumt...

Bulten Bulvan kan numera vända sig på mage.
Nästa vecka lagar hon sin egen ersättning och
vi behöver aldrig mer kliva upp.

Jag hade fått en jätterolig kommentar från en Marie när jag kom hem under gårdagen:

 "Jag är 35+ och ligger kanske i lite fel åldersgrupp här inne men jag följer din blogg med
  glädje härifrån Östersund och har gjort det ett bra tag.
  Jag har själv tre barn i olika åldrar och känner igen mig mycket i en del saker du skriver.
  När jag och min föredetta man fick våra första två, gick vi helt upp i barnen och levde inte
  för något annat. Det här med "egentid" som du skriver mycket om fanns inte alls och vi
  glömde bort både vårt förhållande och oss själva och det var kanske mycket därför som
  vi till slut gick skilda vägar.
  När jag träffade min nuvarande sambo och efter något år "råkade" bli gravida bestämde
  vi oss för att göra precis tvärtom. Vi tog oss tid med varandra på tu man hand. Ordnade
  barnvakt, gick ut och tog ett glas vin, åkte bort över en helg eller hittade på någonting här
  hemma. Vi såg också till att ha tid på egen hand. Gick ut med jobbarkompisarna och jag
  tog upp kontakten med gamla skolkamrater.
  Det har varit värt så väldigt mycket och vi är idag lika kära som när vi träffades och
  ungarna är självständiga!
  Nu blev det här lite långt, men jag ville bara få fram hur viktigt det här att man fortsätter
  att göra samma saker som innan man skaffade barn och att man vårdar sina relationer.
  Ta det från någon som vet.
  Jag tycker att ni gör det jättebra och kommer att fortsätta läsa med spänning!"


Det är så förbannat trevligt att höra lite vilka Ni är som sitter och läser här om dagarna!
Och det är lika roligt med alla kommentarer och fina mail som skickas, från både vänner
och helt okända människor. Att höra att ni känner igen er och att jag kan få många av
er att må bättre och känna er mer "normala" som någon uttryckte sig, bara genom att
berätta om hur jag själv upplevde min egen graviditet och hur livet fungerar nu, gör mig
så himla glad!
Av de mellan 400-500 dagliga klick på denna sida, så är 98% angenäma och de övriga
2 procenten sorteras automatiskt bort i huvudet.
Tack så hemskt mycket mina damer (och hittills två herrar) och även om jag har glömt
att svara på ett fåtal av de mailen som skickats under de senaste månaderna, så ska ni
veta att jag blir ruskigt munter! Gratis uppåttjack.

Jag har gjort ett fatalt misstag.
Ett smärtsamt och svullet misstag, som är anledningen till att jag måste kliva upp redan kl
08:30 imorgon och promenera bort till vårdcentralen.
De närmare 12 kilona som tog mig 9 månader att gå upp, ramlade av på bara 3 veckor och
jag kände mig genast smärt och smidig, trots att jag är sladdrig som satan i kanterna.
Jag rotade igenom garderoben och hittade mina favoritjeans. De jeansen som jag hade på
mig den dagen jag åkte till Grekland förra sommaren, men som jag inte ens lyckades klämma
in knäskålarna i när jag kom hem en månad senare.

Dessa pantalonger pressade jag nu ner mitt fladdriga fläbb i och åkte ner på staden. Varken
knappen eller gylfen gick att stänga, men jag kände mig som tusen dollars igen.
Dessvärre så kände byxorna inte samma behaglighet inför närheten med mig och började
naturligtvis att skava. Rätt in i mitt färdigläkta snitt till den milda grad att jag nästan
tuppade av inne på Zara.
Nu är det inte färdigläkt längre och farbror doktorn måste justera...

Jag har väldigt svårt att läsa om gasning i förintelseläger under Andra världskriget och att se
bilder på lasagne. Det får mig att må förfärligt illa och jag känner hur det börjar rycka i
äckelnerven, som sedan klibbar i gommen under flera timmar efteråt.
Det sista jag skulle göra när jag öppnar internetfönstret är då att googla bilder på just lasagne.

Om man nu blir så otroligt upprörd och äcklad av vad jag skriver, varför sitter man då och
klickar på min sida så otroligt många gånger om dagen?
DET verkar helt vansinnigt och ofattbart i mina ögon. Varför plåga sig själv så?
Slå igen datorn, res på era irriterade och rödflammiga rövar och gå ut! Eller flytta den lilla
pilen upp till det lilla fönstret och skriv in en annan liten adress, så lovar jag att Era liv
kommer att bli mycket behagligare. On hedersword!

Denna stackars människa som är så fruktansvärt upprörd, klickar sig faktiskt in på denna
sida femhundrafemtioelva gånger om dagen. Det mest fantastiska är att alla ip-nummer går
ju att spåra och ni sitter bara några meter ifrån varandra och kacklar!
Mig spelar det absolut ingen roll vem som läser eller vem som kommenterar. Vi behöver inte
längre slå på TV:n på kvällarna, utan har all underhållning vi behöver här. Vi läser, skrattar
och skakar på huvudena.
Men vi äter varken lasagne eller besöker Auschwitz på semestern!

Vi har inte gjort mer än ett halvt knop idag. Klippt en nagel och kokat makaroner.
Men naturligtvis i ytterst sommarfin klass, hela familjen, trots svalare väder.
Galna grannen har köpt barnpool och hela kvarteret är där och gapar.
Vi packar nu ner oss i sängen och kollar på moviebox istället, för att inte
spräcka både trumhinnor och sinnesron.
Finding Nemo och Shark Tale.
Godnatt mina kära!

Billie har haft sin fina farmor här i en vecka och det har varit värt en halv förmögenhet.
Vi har hittat på diverse saker varje dag och sedan har vi sovit. Som vi har sovit! 
Inte en frukost före 12:00 och minst 10 timmars snuttning per natt.
Temperaturen har legat mellan 25-28 grader i skuggan och inte
ett riktigt moln på åtta dagar. Skåne, med andra ord.


             
Utflykt till brofästet, strandpromenad och lunch på Kallis.



Lördag och familjedag på Lilla Torg.


            
Bunkeflo, tåg och en utsökt köttabit.



Jag är vansinnigt kär. I honom där alltså.



En runda runt Gamla Väster.

Bulten Bulvan ja. Det blir ingen större skillnad på tjockisen, som
fortfarande kränger på sig storlek 50.
Hon har gått upp 700 gram under den första månaden.
Jag gick upp 1,5 kilo under den första månaden.
Idag är hon 5 veckor gammal och lika stor som sin fader när han föddes.
Då var den biten avklarad.